I dag första fikan på altanen! Solen lyser med värme, allt tinar upp, grannarna är i full gång att ansa, kratta, sopa. En övar med puttern bak på gräsmattan. Nästa klubba ser ut som en snedställd spade (vedge?) och bollen far i en vid hög båge och landar på biltaket. Hans biltak, buckla i plåten, han stoppar mumlande undan klubborna…

Snart kommer det att myllra av trädgårdsplanerare, schaktmaskiner, traktorgrävare, takläggare, VVS-entrepenörer, snickare och gräsmattor på rulle. Det skall byggas murar i kalksten, plattor av skiffer, pensionärskuvöser och pergola. (pergolor?)

Rot-avdraget har gett en osannolik skjuts åt oss villaägare parat med Reinfelts skärande i skatten. Det är förmodligen bra. Om tågen kunde fungera året runt. Om polisen löste åtminstone hälften av villainbrotten. Om de gamla dementa inte låstes in utan personal på nätterna. Om eleverna i skolan kunde få egna böcker och om de cancersjuka kunde få sjukkassa. Då vore det säkert bra.

Låter jag politisk? Skit i det, alla får ha en åsikt och jag är väldigt mycket o-kommunist. Men många borde lyfta blicken från plånboken och hur man på effektivaste sätt kan dra nytta av precis allting för egen vinning.

Fast svartarbetet har ju minskat drastiskt och det är onekligen bra. 

Månne kunde vi få ett Hifi-avdrag? 25% av inköpet subventioneras av staten? En Bladelius Thor 3 skulle då inte kosta 33 000:- utan 24 750:- för konsumenten.

Och ett Burmester 911 Mk3 fick man slanta 135 000:- för. Onekligen intresssant. Några procent från miljöbudgeten, utrustning gjord för att hålla i evigheter framför slit och släng. Någon halv procent ur hälso och sjukvården, bra hifi och bra musik är dokumenterat hälsobefrämjande för individen. Förebyggande hälsovård helt enkelt.

Kanske skulle man vikta subventionen efter miljönytta ur alla aspekter. Lägre subvention för långväga slit och slängprodukter gjorda under miljövidriga eller personalvidriga förhållanden. Fackföreningarna skulle nicka solidariskt och instämmande. Miljörörelsen skulle räkna fraktlängder, koldioxidskulder och lokalt – framförallt skandinaviskt - företagande skulle gynnas.

Fast, det vi pysslar med är ju egentligen onödiga lyxprylar för människor som inte vet vart de skall lägga alla sina pengar?

Nä, pergola, det är grejen…

Våren har inneburit en del förbättringar för oss. Det är kul att gå till jobbet igen, vi säljer ganska bra efter en tyst vinter. Jens har anslutit sig till företaget och känns som en frisk vind. Han är lite av en doldis. Där bor mycket kunskap och erfarenhet men han basunerar inte ut alltihop på silverfat. Eller megafon.

Projektet framför andra detta år 2011 går trögt, återkommer när vi fått riktig styrfart på det.

Annars blir det mycket bilkörning. Vi har åkt 6 stycken på kortare turer, jag och flickvännen och våran blandade barnaskara. Och då finns det en plats över (!). Med lite fler mil under hjulen kan man konstatera att en del finesser är av bristande kvalitet. A som i automatik på ljuset till exempel. Det är lite kul med ljus som följer rattens vridning. Gör mer nytta än man tror. Likaså tänds en liten strålkastare och lyser upp ca 10 kvadratmeter närmast bilen på höger eller vänster sida om man antingen vrider på ratten mycket eller sätter på blinkers. Räddar garanterat från påkörningar i mörker på gatstenar, stenbumlingar eller betonggrisar. Att LED-ljusen är skarpa på dagen och softa på kvällen/natten då halvljuset automatiskt går på funkar också klockrent. Men att blända av vid möte… Nja…

Det funkar ända tills man sitter och bli imponerad över att systemet klarar både mötande trafik som bilar man kör ikapp och då systemet bara har de röda bakljusen att orientera sig efter. Just då brukar automatiken missa ett uppenbart möte och så sitter man där på vakt igen. Lika bra att slå av skiten och göra som vanligt.

Kaffevarningen är dock klockren. Fattar inte hur dom fått till den där. Två gånger har jag kört i vinter och varit på gränsen till att stanna vid vägkanten och gå en sväng eller ta 5 minuters sömn i bilen. Ni vet det där läget när man tänker ”det måste gå men farao vad jag är sömnig, kanske skulle stanna och …) Några sekunder eller några minuter senare överraskas man av en gäll ton och ett rött sken mitt i displayen och en stor kaffekopp. Dags att ta rast! Den har haft rätt 100% hitintills alltså. Och inte kan jag provocera den. Har försökt vingla mellan linjerna, köra ryckigt och okoncentrerat, vara sen i reaktionerna och kört sakta mot diket över sidlinjen. Inget funkar. Men när det varit på riktigt har det funkat! Imponerande.

Nu börjar också en ny fas i Carlssons liv. Dags att leta hifi till hemmet igen. Jag gjorde ju mig ren för att kunna handla bilen. Så nu skall samma resa göras som många av våra kunder gör. Och då får jag väl följa de råd vi själva ger. Alltså
1) Välj högtalare först. De påverkar ljudet mest och är viktigast i samarbete med rummet. Därefter elektroniken.

Så, vad skall alltså Carlsson ha för högtalare?

Vienna The Music? En av de högtalare som äter all typ av musik. Ganska stora men väldigt roliga att ”poppa” med.

Tidal Contriva? Sanningen serverad på fat. Oerhört sugen. Förmodligen trillar man dit och köper Tidals elektronik också…

Thiel 3.7? I sammanhanget nästan en budgetlösning. Lite kräsna på rum och placering men väl på rätt plats så oerhört rena och belönande…

Quad 2905? Ja, det trodde man inte för 5 år sedan att en Quad kunde komma ifråga. Men det gör den och lägst prislapp har den i det här gänget…

Burmester B 80? Pålitligt kort. En högtalare som kan allt, till och med slagkraft i mellanregistret som en QRS Supernova Elite. (och det fixar ingen av de andra ovanstående…)

Det blir alltså en spännande sommar med mycket bärande och provlyssnande. I-landsproblem som min flickvän kanske hade sagt…