"Det bor ju fler i huset"...

Månadens Sladd Maj-17

Många efterlyser månadens Sladd. Jo, det är sant. Flera har kommit och berättat om upplevelser de haft när de läst, känt igen sig, kanske visat flickvännen, funderat.

Det är ju för all del smickrande. Som jag skrivit någon annan gång har det dock ett pris, de som inte gillar, gillar extremt lite. Det blir polariserat, Sladds face sitter uppe på ett antal väggar med dartpilar och allt.

Man är alltså ett fenomen som måste modereras, som ett nätforum som i fritt tillstånd blir till Flugornas Herre (googla om du är under 30) och laglöst land. Kittlande tanke. Förut så har detta hämmat mig, jag har lagt skrivandet på hyllan, försökt ha en mer tillbakatonad profil och inte blir det bättre för det. Bäst alltså att släppa lös galningen. Jag mår bättre då, blir en bättre människa. Lika vänlig, timid och diplomatisk som vanligt såklart. Vi vill ju inte ha laglöshet…

Nätet fylls just nu med bilder på den egna anläggningen. Vi lever ju i Facebook-eran (alltså vi gamlingar som fastnar i FB) där allt lyckat och lyckligt skall visas, hävdas. Bilderna är ganska hemska. Om man tar ett vanligt svenskt vardagsrum så har det en viss storlek. Typiskt ca 4x5 meter. Eftersom ”öppen planlösning” är norm sedan trettio år får man egentligen inget riktigt rum. Man får en fyrkant med samma golvmaterial på. Sedan är det fönster, dörrar, portaler osv. Någonstans här skall man få in en stereoanläggning. Eftersom skärmen fortfarande är viktigast är det skärmväggen som gäller. Så, en fet skärm på väggen. Under den en ”mediabänk” från IKEA, ett hemskt föremål, nästan två meter brett, vanligtvis innehållande tre sektioner, alla med luckor. INUTI den måste nu prylarna gömmas (det bor ju fler i huset) och högtalarna hamnar på var sida om bänken. Nära bakväggen. (man kan ju inte ha dem ”mitt på golvet”, det bor ju fler i huset)

Många av bilderna visar alltså vardagsrummets enda vägg, ca 4 meter bred, jätteskärm, IKEA-möbel och två golvhögtalare i varsitt hörn. Eftersom det bor fler i huset så finns det ingen matta på det fina golvet.

Sorry boys. Det finns inte ens en teoretisk chans att detta lirar. Dånande fel-bas i hörnet, massiva förstareflexer i såväl golv som sidoväggar, i ljudfokus rakt fram en hård TV-skärm… Ingen whisky-bild framför anläggningen i skymningsljus med tända steariner i världen räddar den skivan.

Så, vad händer då? Man frågar på ett forum. Där får man veta att rummet är det viktigaste. Man kanske kunde prova med en madrass bakom högtalarna?

Ja, det blir ju jättebra. Tar inga reflexer och äter bara ljusa toner…

Eller en stativare kanske? Och en subbas…

Vid det laget rinner man ned för stolen bakom datorn, tusen år gammal. Vanmakt…

Gå till din närmaste Hifihandlare och fråga! Han KOMMER att säga att du skall ha en tjock matta på golvet. Att högtalarna skall ut från hörnen, vinklas in för att undvika reflexerna från väggen. Sedan kommer han föreslå – om du nu gått till en hifihandlare och inte en biokrängare som säljer prylar ”som spelar bra med musik också” (vilket de aldrig gör) – att du skall gå ifrån Spotify och prova Tidal i stället…

Sådär ser det ut. Killarna kommer från biovärlden, varje pryl i varsitt hörn, bänd ljudet med en mick och processorer och sedan så är det i sista änden i alla fall roligare att lyssna på vanlig musik. Och då är plattformen helt fel eftersom din biostärkare inte alls är särskilt bra på musik. Förstör inte ljudet med vare sig processorer eller equalizers. Köp rätt från början. BÖRJA med att gå in till din Hifihandlare. Då ordnar det sig. En skärm kan ju vem som helst sälja, det kräver liten kunskap. Lägg tiotusen och det blir som regel en bra bild. Lägg tjugo och det blir kanon. Det är ljud som är svårt - men också det som gör dig lycklig.

Det - och så den där, som också bor i huset…

Livet är en balansgång...